Lucia

Lagom tidigt på luciamorgon den 13:e december så var det fullt hus på dagis. Jag hade egentligen redan julledigt, men gjorde ett kort gästspel för jag vill ju inte missa mitt första luciatåg!
Iklädd en vit klänning, rött band runt midjan och en fin luciakrona i tyg tågade jag och mina kompisar in och sjöng det finaste vi kunde för våra föräldrar.
 
Som ni kanske ser så fick jag sitta allra längst fram!
 
Efteråt blev det luciafrukost för alla med skinksmörgåsar och varm choklad. Sen fick jag vara kvar och leka ända fram till lunch fastän jag var ledig egentligen, jag hade så kul med mina kompisar så mamma hade inte hjärta att släpa hem mig när jag hade som roligast.
 
Här står jag och njuter av kamerablixten.

Jul med Hanna & Aage

På självaste nobeldagen firade vi en tidig jul med faster Hanna och farbror Aage, som inte är i Sverige under julen. Det blev ett gott julbord följt av ett maffigt gottebord och så klädde vi granen tillsammans och bytte julklappar med varandra, riktigt juligt!
Innan maten åkte vi iväg till Bäckbykyrkan och tittade på när kusin Vincent och hans dagiskompisar gick i luciatåget. Jag älskar ju allt som har med julen att göra och lucia är inget undantag, jag smög fram och satte mig bredvid de andra barnen, hehe.
 
Här sitter vi och väntar på luciatåget.
 
Vincent var den sötaste tomten i tåget, tyckte jag!
 
Och här sitter jag och vill vara med.
 
Väl hemma igen var det julmys till hundra procent!
 
Söta söta syrran.
 
När Babi och faster Radka och Vincent gått hem och jag hade krupit till kojs, fick Bonnie full uppmärksamhet.
 
Efter en lång trevlig kväll önskade vi varandra en god jul, och nu laddar jag inför riktiga julafton, då jag får öppna julklapparna som de hade med sig!
 
 
 
 
 
 

Det går framåt.

Om en vecka blir Bonnie ett helt halvår! Jättekul, för ju äldre hon blir desto roligare har vi ihop. Lagom till sexmånadersdagen så har hon lärt sig att sitta kortare stunder också. Hon vill ju inte vara sämre än mig, som lärde mig det vid samma ålder.
Blocket-tokiga mamma hittade ju dessutom en så kallad myspöl relativt billigt, den är superb att sätta ostadiga bebisar i!
 
Nuförtiden ser Bonnie ut så här för jämnan, med sin långa tunga ute.
 
Ta-daa! Visst är hon duktig?
 
Efter en stund sviker balansen, men inga sura miner, för i myspölen landar man alltid mjukt!

RSS 2.0